Ett farsartat men likväl mycket skrämmande collage av propagandafilmer och journalfilmer som visar USA:s officiella och inofficiella attityd till atombomben under 40- och 50-talet. Den historiska odyssén inleds 1945 med bomberna över Hiroshima och Nagasaki. Till tonerna av käcka atombombs-schlagers visas sedan den massiva propagandaapparat som prisade bombens tillförlitlighet, allt för att få allmänhetens accepterande. Men när den stora fienden i öst, Sovjetunionen, utvecklar en egen bomb framläggs paradoxala teorier som hävdar att endast 15 procent av befolkningen skulle stryka med vid ett anfall och att 85 procent därmed oroar sig helt i onödan. Små enkla och finurliga knep lärs ut så att man ska överleva ett anfall; genom en slogan, "ducka och ta skydd", ska skolbarn söka skydd under skolbänkar, familjeutflykten räddas genom att man kryper in under picknick-filten o s v. Detta varvas med exempel på 50-talets kommunisthets som samtidigt blev en garant för en fortsatt utveckling av bomben. Några som fick lida av detta var befolkningen på ön Bikini som i mänsklighetens tjänst tvångsevakuerades från sina hem ­ under parollen att en flytt skulle förgylla deras tillvaro ­ för att ge plats åt nya provsprängningar.