Lina ser tillbaka på sin ungdom under tidigt 1900-tal, när hon tjänade som piga på gården Katthult i Lönneberga socken. Det skulle ha varit en lugn och fridfull tid, om bara inte Emil funnits där. ”Han gör jämt en massa hyss, den pojken”, sa hon. ”Och gör han inga hyss själv, så händer det ändå så mycket med Emil. Jag har aldrig sett maken till unge.” Och visst får hon rätt, när Emil girigt kör huvudet i den fina soppskålen och fastnar!