När sex svenska kvinnor som konverterat till katolicismen utvisades 1860 väckte det starkt motstånd. Under hela 1800-talet hade liberalt inriktade jurister och frisinnade argumenterat mot landsförvisning som strafform, ett straff som mer och mer kommit att förknippas med bristen på religionsfrihet. 1865 års nya strafflag kom att förkroppsliga en ny syn på straffrätten och den innebar en avveckling, inte bara av landsförvisningsstraffet, utan även av kropps- och skamstraffen. Med Folke K Stenring, historiker och psykolog