Trier stämmer upp i en vemodig sorgesång över vår tid. Anders har snart slutfört sin drogbehandling ute på landsbygden och har fått tillåtelse att åka in till Oslo för en anställningsintervju. Han är intelligent, kommer från en stabil bakgrund och har haft alla förutsättningar att lyckas i livet. Men det har ändå gått snett. Resten av dagen och långt in på natten umgås han med vänner och går på fest. Med stigande intensitet gör det förflutna sig påmint och han tvingas se sina svek och allt han förstört i vitögat.